Skummeslöv, stranden där alla börjar
Grunt, förlåtande och aldrig trångt. Varför Skummeslöv är platsen där svensk surfning börjar, och vad du behöver för en första vinter.
Alla artiklar: reportage från svenska kuster, spot-guider, utrustningstest, resor och samtal med dem som paddlar ut.
Grunt, förlåtande och aldrig trångt. Varför Skummeslöv är platsen där svensk surfning börjar, och vad du behöver för en första vinter.
För SUP i svenska vatten är svaret oftare torrdräkt än folk tror. Vi går igenom risk, rörlighet och pris, och när våtdräkten ändå vinner.
I juli är Tylösand badort. I november är det en surfspot. En guide till vågen, vindarna och konsten att inte vara i vägen.
Efter en säsong på Apelviken, Tylösand och Skummeslöv vet vi vilka fem brädor vi rekommenderar, en per sorts surfare.
Säsong mot kalender, nivå mot vågtyp, budget mot flygtid. Så väljer du din första surfdestination, och därför vinner tråkiga pålitliga vågor.
I ett garage utanför Varberg bygger Pelle brädor för svenska vågor. Om skum, damm och varför kataloger från Kalifornien inte hjälper dig i Apelviken.
Tre dagar i mörker och saltvatten. Jonas Bergman följer en handfull lokalsurfare när lågtrycket från Östersjön äntligen träffar kusten.
Under Ales stenar ligger en våg som bara finns några timmar i taget. Om sydvästen, fönstret och konsten att gästa ett fiskeläge.
Halland har sin egen ordning. Vi gick igenom den med tre lokala instruktörer.
Sex dräkter, fyra grader, en hel vinter. Vad höll och vad sprack i sömmarna.
Passform slår tjocklek. Så ska en våtdräkt sitta, vad 5/4 betyder, vilken zip du ska välja och när begagnat är ett klokt köp.
Sex dagar bortom polcirkeln, en namnlös fiskebåt och vågor som bara fanns mellan snöbyarna.
Östersjöns korta våglängd ställer andra krav än insjön: styvhet, rätt bredd och en fena som spårar. Vi vägde uppblåsbart mot hardboard, ärligt.
Mundaka bryter på allvar kanske trettio dagar om året. Strategin: boka förutsättningarna, bevaka modellerna och var redo med tre dagars varsel.
Svenska vågor är korta, krabba och svaga, och de flesta surfar för små brädor. Vi förklarar varför volym vinner.
Tre veckor i Ericeira med barn på fyra och två. Om tidvattenfönster mot sovtider, en förälder i taget i vattnet och vad som faktiskt fungerade.
Företräde, paddlingsvägar och konsten att vänta på sin tur. Surfetiketten är enklare än den verkar, och viktigare i Sverige än på de flesta ställen.
Att sova på parkeringen under Ales stenar för att vara först ut när vinden vrider. Väntan är halva sporten.
Våghöjd utan period är en halv siffra. Så läser du prognosen som de lokala gör: period, vind och lågtryckets bana över Östersjön och Kattegatt.
Linn driver en surfskola med högsäsong i februari. Om vuxna nybörjare i femgradigt vatten, gryningspass före jobbet och konsten att leva på svensk surf.
Cold, cool, warm. Skalan på vaxpaketet är hela skillnaden på fyra grader. Så fungerar basecoat-logiken, och så ofta vaxar du om på vintern.
Enkel bag, dubbel eller coffin? Så packar du, så funkar avgiftslogiken och så vet du när det är smartare att hyra bräda på plats.
Tre dygn nordost, isvallar längs stranden och helgen då Torö betalade tillbaka för en hel vinters väntan.
Boots, handskar och huva avgör hur lång vintersessionen blir. Vi har testat tjocklekar och passform genom en hel vinter.
Marocko är närmaste varma vattnet på vintern. Om Taghazouts rytm, pointbreaks för alla nivåer, prisläget och konsten att vara en god gäst.
Kallvattenchock, hypotermitecken och energibudget. Det viktigaste en vintersurfare kan är att avbryta i tid, och det är tidigare än du tror.
Issörja i vattenbrynet, fyra surfare och ett fönster som stängdes medan vi tittade på.
Svensk surfing händer på vintern. Så funkar lågtrycken, så väljer du dräkt och bräda, och så ser ett realistiskt första år ut.
Inga artiklar i den kategorin ännu.